Margarethakedjan

Sophie Margrethe von Oxholm

Sophie föddes i Amerika som dotter till konsul Edvard Bech med flicknamnet Sophie Marguerite von Bech.
1872 gifte hon sig med kammerherre Carl O'Neil Oxholm, som ägde Rosenfeldt nära Vordingborg på Sydsjälland i Danmark.

Hon visade stort intresse för Fågelskjutningssällskapet i Vordinsborg och även för skytteföreningsarbetet i Danmark

När kammerherreinden 1901 i stor manlig dominans blev "fågeldrottning" vid den årliga fågelskjutningen eskalerade hennes skytteintresse och hon satte upp "Den nordiske Margrethe-vandrinsskedjan för fåselskjutnins". Namnet Margrethe skulle ge en historisk genklang om drottning Margaretha I:s nordiska rike och den nordiska samstämmigheten, men det kan väl inte uteslutas att kammerherreinden gärna har sitt eget "Margrethe" inflätat i kedjans namn.

1905 skänkte kammerherreinden "Den Nordiske Margrethe Vandrekaede for Fugeskydning" men det lockade inte något större intresse i Sverige och Norge.
1910. skänkte hon de tre "Mästerskapsvandringskedjorna i Gevärsskjutning" som rönte större intresse och som det tävlades om första gången 1910.

Redan 1910 hölls den första tävlingen då Kammerherreinde Sophie Margrethe von Oxholm satte upp tre vandringspris i form av kedjor som
skyttar i Danmark, Norge och Sverige skulle tävla om. Redan från början var tanken att tävlingen genomföras i Danmark vart femte år

Den ursprunliga tanken från Kammerherreinde Oxholm var att man skulle skjuta på långa avstånd med hög svårightesgrad.
Den första tävlingen 1910 sköts bl a på 900 meters, men detta minskades ner till 250m

Deltagarantalet var inte så högt vid första tävlingen i Vordingborg 1910, utöver 25 danskar kom det bara två svenskar och fem norrmän även om dessa ansågs
höra till respektive länders bästa skyttar. Några gevär behövde skyttarna inte ta med, det tillhandahöll Kammarherrinden!
Gevären som fanns att låna var av typ Ross, Lee-Enfield og Springfield men man fick även ha med privata gevär bl a svenska Mauser-gevär.
Den förste svenska kedjevinnaren blev Otto Christiansson från Helsingborg

Kammerherreinde Oxholm dog i september 1935, 86 år gammal. Vid kammerherreindens död fanns det avsatt "betydande summor" i testamentet för tävlingarna om de svenska och norska kedjorna, men det fanns inga pengar testamenterade för den danska kedjan! Men 1937 dök det upp 20.000 kr och framtiden var tryggad även för den danska kedjans tävlingar.